Rörig.

Vet jag verkligen vad jag vill ha ut av livet? Eller kommer jag att vakna upp om 15 år och inse att allt var bortkastad tid. Det jag vill ha utav mitt liv, är det min önskan eller lever jag bara upp till samhällets förväntningar? Lever jag mitt egna liv eller lever jag det liv som förväntas av mig? Ärligt talat är jag mer än klar i skallen just nu, jag är definitivt i en existentiell kris – rädd att allt skall passera förbi utan att jag har haft  någon som helst delaktighet i det.

 // ert alldeles egna mentalfall Sofie

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0